Plats för minnesmärken
Plats för minnesmärken och monument.
Samma plats kan också visas under andra typer när den passar i fler sammanhang.
Visas här som minnesplats.
Platser
3
3 platser
Regioner
1
1 region
Kommuner
2
2 kommuner
Kartan visar ett urval platser där typen blir tydlig i verkligheten.
Här finns verkliga platser som gör typen lättare att känna igen.
Minnesplats
Bild saknas just nu
Minnesplats
Platsen är uppkallad efter industripionjären John Hedin (1871–1951), som var VD för Lidköpings Mekaniska Verkstad och grundare av Kraft AB Gullspång-Munkfors. Hedin donerade generöst till Lidköping genom John Hedins Stiftelse, som fortfarande stödjer hälsovård för barn och ungdomar i staden.
Öppna platsenMinnesplats
Flygmonumentet på Kinnekulle står ett fåtal meter öster om utsiktstornet på Högkullen, bergstoppen som når 306 m ö.h. På den lugna platåytan kontrasterar det låga stenmonumentet mot utsiktstornets sylhuett och erinrar om en skärande natt under andra världskriget. Natten mellan den 28 och 29 augusti 1944 slog ett kurirflyg av typen Lockheed Lodestar G‑AGIH – chartrat av BOAC för den norska exilregeringen – in i tallskogen på Kinnekulles högsta kant. Ombord fanns 12 unga norrmän som skulle ta sig till Storbritannien via Bromma för militär utbildning samt tre brittiska besättningsmän. I tät dimma och med krånglande radio avbröt piloterna rutten mot RAF Leuchars i Skottland och försökte nödlanda i Göteborg–Torslanda eller vid Flygvapnets bas Såtenäs. Istället blev fjällets diabaslock sista hinder – planet gick sönder strax nedanför tornet; elva omkom (samtliga tre i besättningen och åtta passagerare), fyra överlevde.   Räddningsarbetet leddes av boende på berget som i ösregn drog de skadade på enkla bårar och hästvagnar de två milen ned till lasarettet i Lidköping. Den 4 september begravdes de omkomna med militär honnör på Sankt Nicolai kyrkogård, en ceremoni som samlade tusentals västgötar mitt under krigets slutskede. 
Öppna platsenMinnesplats i Veteranmonumentet i Lidköping.
Veteranmonumentet i Lidköping. För lite mer än sex decennier sedan lyfte den första svenska styrkan på väg till ett fredsbevarande uppdrag i en konfliktzon utanför Europa. Året var 1956 när en hel bataljon spände på sig de blå FN-hjälmarna och tog sina första, nervösa steg in i ett farligt och osäkert uppdrag. Sedan dess har nästan 100 000 svenskar – först män och så småningom även kvinnor – följt i deras fotspår och tjänstgjort i Gaza, Libanon, Cypern, Kongo, Liberia, det forna Jugoslavien, Afghanistan och andra oroshärdar. För att hedra dessa insatser under FN-flaggan har man de senaste åren rest minnesstenar.
Öppna platsenPlats för minnesmärken och monument.
Minnesplats är namnet som syns i sök, listor och länkar.
MemorialPoint är systemnamnet bakom samma typ och används för rätt struktur, egenskaper och kopplingar.
Samma plats kan också höra hemma under fler typer när den passar i flera sammanhang.
Föreslå platsen i den typ som passar bäst från början. Fler relevanta typer kan kopplas på senare.